I skapandet av våra prototyper låg ett stort fokus på tillämpandet av kognitionsinriktade lösningar och hur våra designlösningar är grundade utifrån bevis och olika psykologiska metoder snarare än intuition. Den ökade rollen av psykologi och annan kunskap om den mänskliga hjärnan inom interaktionsdesign gör det nödvändigt att arbeta mer systematiskt med hur man implementerar själva designprocessen då digitala verktyg blir mer och mer en del av människans vardag. En effektiv GUI var av stor vikt för oss då vår produkt agerar som en säkerhetsfunktion som underlättar användarens vardag.
I artikeln Explanatory Framework for interaction design (Saariluoma, Pertti, 2004)
framgår det att det är skillnad på design för till exempel en bro jämfört med ett IT-system. Detta då ett IT-system är mer komplext i den meningen att det ger mer intryck och alternativ för en användare då den ska uppnå målet med den. IT-systemet måste utformas utefter människans tankeprocesser och hur det påverkas av interaktion med systemet. Saariluoma lyfter även fram att en framgångsrik design inte grundar sig på hur mycket funktioner ett system har utan snarare hur anpassat det är för den mänskliga hjärnan. Apples system brukar ofta vara ett bra exempel på en användarvänlig design.
Vi i gruppen tog inspiration av Apple men samtidigt denna vetenskapliga fakta när vi skapade applikationen men också glasögonen. I applikationen tänkte vi ”simplicity is key”. Då vår produkt är främst inriktad som ett stödverktyg för äldre, anpassade vi även designen efter det. Det ska vara enkelt att navigera omkring i applikationen samt att det ska vara enkelt att hitta och ställa in de inställningar man vill ha för glasögonen.
Med glasögonen så försökte vi förutspå hur de signaler som glasögonen kommer att ge kan misstolkas. Vi tänker att de kognitiva mekanismerna som hjärnan har gör det möjligt att användaren kommer minnas stora delar av informationen som skickas ut bara genom att använda glasögonen (Ericsson and Kintsch 1995). Alltså, att användaren blir så bekant med glasögonen att signalerna kommer att bli tydliga bara utifrån erfarenheten med dem. Till exempel vibrationerna som ges då en potentiell fara finns i närheten kommer att uppfattas som det är tänkt eftersom att användaren vet sedan innan vad just dessa vibrationer innebär.
Källor:
Ericsson KA, Kintsch W (1995) Long-term working memory. Psychological Review 102:211-245
(Saariluoma 2003; Saariluoma and Maarttola 2003).
Kommentera